2014-12-11: Juletider på Hubbarna


Under helgerna är transporttiderna något ändrade så anpassa era transporter via hubbarna jul, nyår och trettondehelgen 2014 i god tid.
 
 Vecka 52: Julveckan hämtar GLC på hubbarna måndag förmiddag för utleverans till kund tisdag
                   Varor lämnas på hubb senast 22/12 klockan 8.00 måndag förmiddag!
 
 Vecka 1: Nyårsveckan hämtar GLC på hubbarna måndag förmiddag för utleverans till kund tisdag
                 Varor lämnas på hubb senast 29/12 klockan 8.00 måndag förmiddag!
 
 Vecka 2: Trettondehelgsveckan hämtar GLC på hubbarna på onsdag för utleverans torsdag.
                 Varor lämnas på hubb senast 7/1 klockan 8.00 onsdag förmiddag!

För att underlätta vid användning av hubbarna och leveranser har GLC tagit fram en informationstext som ni hittar här och en mall för bokningar som ni hittar här
 
 

        God Jul och Gott nytt år!



2014-11-27: MATGLÄDJE

Klicka för större bild

Jag tänkte denna gång skriva lite om ett ord, som alla har en relation till: Matglädje. Det intressanta med detta ord är att det har så olika betydelser, beroende på vem som använder det. 


Några exempel på vad matglädje inte är för mig. Jag som alla andra besöker dagligvaruhandeln med jämna mellanrum. Upptäckte att försäljning av julskinka nu har kommit igång, absolut inget fel på det. Jag försökte hitta en skinka med i alla fall lite fett mellan kött och svål. Men nej ack nej. 


När jag står i butiken med huvudet långt ner i en kyldisk känner jag mig lite iakttagen. Jag tittar upp där står ju Leif Mannerström och vinkar ifrån kylen med färdigmat. Jag vrider lite på huvudet och där sitter Per Moberg på huk och ser som vanligt lite arg ut. Jag vet inte vad han vill att jag ska köpa av honom denna gång. Men ingen av dessa herrar kommer få mig att välja varorna som de hjälper till att sälja. Jag går därifrån utan skinka och vinkar lite åt tv kockarna. 


Några exempel på vad matglädje för mig. 


När man slutar att äta vissa livsmedel, bara för att man har haft förmånen att en gång prova något som varit riktigt bra. Låt mig ge några exempel. När man vi något tillfälle fått äta en riktigt bra Vänerlöjrom. Så blev konsekvensen att jag slutade köpa all annan form av rom, allt ifrån stenbit till störrom. Det är ju helt enkelt inte intressant längre. Billigare produkter är i vissa fall färgade och har ganska trist konsistens. Dyrare produkter är inte värda ett högre pris i jämförelse med Vänerlöjromen. 


Eller när man börjar ringa för tidigt på säsongen och tjata på de lokala grönskasodlarna. När kommer deras första färska vitlök? Man hänger så att säga över axeln på dem när de drar upp dem. Jag är så ivrig att jag köper den oputsad. Jag vill bara hem och grilla. Efter dessa grillkvällar så är ju all annan vitlök tyvärr helt ointressant. För torkad, inlagd eller marinerad vitlök kommer aldrig i närheten av smaken på färsk grillad. 


Äpplemust. Jag kommer inte ihåg när jag köpte läsk sist. Jämför komplexiteten mellan must och läsk. Det är inte samma produkt, jag skäms att jag jämför dessa två produkter med varandra. Förlåt mig kära mustproducenter. Men som sagt läsk är ju helt ointressant som produkt när man druckit must. Musten smakar så mycket mer och det är inga konstigheter i flaskan. 


Denna lista kan göras väldigt lång. 


Matglädje kan också vara när man får kombinera 2 råvaror.  I somras fick jag matgäster med kort varsel. Jag planerade och förberedde tre rätters måltid under lite tidspress. Förätten bestod av långlagrad Billingeost och varmrökt gräsandbröst serverat ifrån en skärbräda mitt på bordet. Jag kommer inte ihåg vad jag hade planerat till varmrätt och efterrätt. För vi åt aldrig upp dem, alla var nöja efter förrätten. 


När man funderar på hur lätt det var för mig, att bjuda på mat den kvällen är det ju helt fantastiskt. En skärbräda, en kniv, en bit bröd och några assietter. En av gästerna reagerade på enkelheten i denna förrätt. Enkelt för mig. –Ja. Men jag vet, att det är inte är enkelt att producera råvaror av så hög kvalitet. Det kräver kunskap, erfarenhet och ett gott yrkeskunnande. 


Matglädje kan också vara när os förvandlas till doft. Jag provade för ett tag sedan att fritera i kallpressad rapsolja. Fritering luktar i vanliga fall inte toppen. Men nu, på lite lägre temperatur, och lite längre tid i fritösen, fylls köket av en ljuvlig doft av varm raps.    


Detta är några få exempel på vad som är matglädje för mig. 


Jag handlar hellre av en lokal matproducent som jag känner och känner till. Jag vill att den maten jag och mina närmaste ska äta inte har en anonym bakgrund. Det känns bra när man kan handla produkter av personer eller företag som jag har förtroende för. Så jag kommer fortsättningsvis också vinka hej då till Per å Leif i min lokala butik. 


Sven-Erik Larsson, Rådgivare, Lokalproducerat i Väst


 



2014-11-18: Hållbart

Klicka för större bild

I skrivandets stund sitter jag på ett tåg hem från Åre och tänker på vad hållbarhet är för mig. Jag har i dagarna två varit på Hushållningssällskapet Jämtlands hållbarhetskonferens Åre Sustainability Summit och konstaterat att hållbarhet är viktigt för både kungligheter, forskare, dig och mig. Men det är också olika. Vad är en hållbar livsstil och hur driver man ett hållbart företag? Karl-Henrik Robért från Det Naturliga Steget pratar om vikten av att definiera hållbarhet. För om vi inte vet vart vi ska hur ska vi då kunna nå fram? Han pratar om olika aspekter och att man ska se om verksamheten tär på våra ändliga resurser, om det släpper ut gifter, om det tränger undan ekosystem och om det är socialt hållbart. Klarar företag att synas i sömmarna utifrån dessa aspekter och fortfarande vara ekonomiskt lönsamma då ser han dem som hållbara. Här har vi kanske en ram att se igenom och ge oss verktyg i hållbar företagsutveckling. Ett sätt att ta små steg och att hjälpa varandra. Experter behöver samarbeta och vara lösningsorienterade istället för att kasta pajer i debatt. För det handlar trots att om att vi måste driva den utvecklingen framåt tillsammans så ingen står ensam på Titanic, förvisso i första klass, med alla rätt, men det är fortfarande Titanic.


Vi har också pratat om livsmedelsproduktion. Hur maten vi äter påverkar världen runt om kring oss. Igenom våra val påverkar vi landskapet runt om kring oss. Här pratar Paul Svensson om kvalitet som grunden till hållbar utveckling. Att statusen i råvaran måste höjas och att grönsaken ska vara i fokus. Man ska söka det exklusiva i det som finns här och nu och på detta sätt upptäcker man nya skatter. Hållbar utveckling, precis som glädje och unika smakupplevelser är något man får på köpet. Man ska erbjuda en trovärdig upplevelse med en röd tråd igenom hela verksamheten, med återbruk, återvinning och återhållsamhet som ledord. Även Sebastian Boudet pratar om värdet av bra råvaror och att man ska jobba med små producenter som har känsla för sina råvaror och tar till vara på den stora variation som finns i sorter anpassade till landskapet genom århundraden. På detta sätt skapar han sina bröd, enligt honom en enkel bagare, med mjöl, salt och vatten. Vi måste lära oss att ta tillvara olika sorters mjöl, att använda dem på rätt sätt och få gott och nyttigt bröd igen. För det är skillnad på mjöl och mjöl – skillnaden finns i sorten och hanteringen och så klart i smaken.


Sprängfylld av intryck klev jag på tåget igår och började prata med damen jag skulle dela kupé med. Jag berättade glatt om helgen i hållbarhetens tecken och möttes av frågan – Jaha, och vad kom ni fram till då? Vad ska vi göra åt det? Och det är ju här vi har den stora frågan. Det jag vet är att vi alla kan göra något, man kan börja i det lilla. Gör ett medvetet val i mataffären, i elanvändning, i gifterna vi sprider och får i oss och i det sociala. Men det är också någon som måste sätta ner foten på ett kraftfullt sätt. Det måste löna sig att göra rätt. När vi sitter och lyssnar på föredraget om biogas och blir varse om vilka enorma kontrollavgifter det är att omvandla växthusgasen metan till värme och el önskar jag att det i ännu större utsträckning ska löna sig att göra rätt och ta ansvar. Det handlar om förändring, att gå först i plogfåran, att hitta något mer att göra, något litet, något stort eller något världsomvälvande.


Jag vill avsluta med att citera Fia Gulliksson från Jazzköket i Östersund. Hon har valt att driva en hållbar restaurang med lokala råvaror. Hon vill vara en av dem som går före och för henne ska vara "Gott, Rent och Rättvist och givetvis Lokalt"



Cecilia Faktus, rådgivare Lokalproducerat i Väst



2014-11-11: En förening med glöd!

Klicka för större bild

Hur kommer det sig att en del föreningar och organisationer har mer fart och engagemang än andra? Med avund och nyfikenhet kan man på håll betrakta och förundras över varför de lyckas? Själv trampar man på och arbetet i den egna föreningen upplevs emellanåt som den kvicksand som långsamt tar kraften ur alla inblandade.


Svaret kan vara att föreningens medlemmar känner stort engagemang. Att man som medlem känner och vet vad som är målet/målen med föreningen. Att man känner tilltro till de personer som tagit ansvar för att föra föreningen framåt. Att man själv bidrar vid olika gemensamma aktiviteter, hjälper till att organisera evenemang, resa tält tillsammans vid skördefesten på hösten, stå sida vid sida på mässa. Att man som enskild företagare upplever sig vara viktig i och för föreningen. Kort och gott- samhörighet och inflytande i ett gott gäng.


Ett exempel på detta är Sjuhäradsmat som är en förening verksam sedan tidigt 2000-tal. Föreningen har periodvis drivits i projektform men nu står man på helt egna ben. Varje medlem lägger en insats på 500 kronor och betalar dessutom 500 kronor per år i service/medlemsavgift. Medlemsantalet har fördubblats till 79 medlammar de senaste 3 åren och har kommit att bli en alltmer tydlig aktör vid olika arrangemang och aktiviteter.


Kan en del av hemligheten finnas i en stark och drivande styrelse? Att Sjuhäradsmat erbjuder ett stort nätverk med generösa medlemmar och kollegor. Tillsammans blir man starkare, man kan handla av varandra för att öka attraktiviteten i gårdsbutikerna, ordna egna kurser med kompetens från medlemmar som besitter värdefull kunskap för många. Jag är övertygad om att ”kittet” och ”motorn” i en förening grundar sig i det kollegiala, samhörighet, vikänsla och styrka.


Hur finner du glöden i ditt engagemang? 



2014-11-05: Dags för nya kyldiskar?


Vi har några företag i vårt nätverk som tänker köpa nya kyldiskar. Om det är flera som är intresserade så går det bra att hänga på och därigenom få bra pris eftersom fraktpriset blir lägre. Beräknad leverans månadsskiftet januari – februari.


Tänk efter nu och kontakta Malte Olsson på Lokalproducerat i Väst, malte@lpiv.se
 
Senaste beställningsdag 28 november


2014-11-05: Uppdatera företagsinformation på vår hemsida


I samband med registreringsavgiften har vi lagt till nya fält på administrationsdelen på vår hemsida. Här kan ni nu ange om ni önskar få era fakturor till en speciell mailadress. Passa gärna på att se över er företagsinformation och uppdatera när ni ändå besöker er sida.



Om ni saknar era inloggningsuppgifter eller behöver hjälp med det praktiska kontakta Cecilia på cecilia@lpiv.se eller 0733794134



2014-11-04: Kan dagligvaruhandeln göra mer för att lyfta den lokala maten i butik?

Klicka för större bild
Det finns gott om lokala producenter i länet!

Svaret på frågan är enligt min mening JA.


Jag har nu arbetat på Lokalproducerat i Väst i snart fem år, en riktigt trevlig tid med många möten med eldsjälar som producerar fantastisk mat. Det var med stora förhoppningar jag började för fem år sedan där jag lite naivt trodde att nu kan jag bidra med att lyfta den lokala maten på dagligvaruhandeln. Anledningen till denna tro på mig själv var att jag har ett långt förflutet inom ICA och jag vet hur denna verksamhet fungerar.


Efter fem år så kan jag dock konstatera att denna uppgift är långt ifrån klar, kanske tom kan sticka ut hakan och säga att vi inte ens har ”skrapat på ytan”. Jag möter fortfarande så gott som dagligen ”gamla kollegor” som vill ha mer lokalproducerad mat i sina butiker där producenterna påstår att i just den butiken så blir jag inte väl mottagen när jag kommer för att visa upp mitt sortiment.


Därför så har jag nu sammanställt en enkel checklista för er som arbetar i butik, jag tycker vi gemensamt kan komma längre och jag uppmanar er att mer än gärna ta kontakt med Lokalproducerat i väst, vi ska försöka hjälpa er så gott vi kan!


Är du mer intresserad så får du gärna läsa checklistan nedan som är en bilaga till denna artikel.



Med vänlig hälsning Rikard Brax, företagsrådgivare på Lokalproducerat i Väst.


 


10punktslista för att lyckas med lokal mat.



  1. Sätt er ner och diskutera syfte och mål med lokal mat i butik? Vad är lokal mat för er i er butik?

  2. Inventera noggrant vad ni har för lokala leverantörer idag. (ofta har ni mer än vad ni själva tror men ni är dåliga på att visa upp det i butiken).

  3. Bestäm er för vad ni ska avsätta för resurser om ni vill satsa på lokal mat. Med resurser menar jag tid, pengar och om ni saknar någon kompetens. Dessa tre saker är totalt grundläggande för vad slutresultatet kommer att bli. Diskutera också internt i butiken, vad vill jag som handlare, vad tycker avdelningsansvarige, tycker ni inte samma sak vilket händer relativt ofta så brukar det sällan sluta med att varorna säljs ur butik. Ta gärna kontakt med Lokalproducerat i Väst, se uppgifter på www.lpiv.se.

  4. Fundera på hur ni skall skylta upp det lokala sortimentet i butiken. Egen skyltning eller använda sig av befintliga nätverks märken? Diskutera också gemensamt hur exponering och varuplacering skall ske.

  5. Analysera vinsterna med att jobba med lokala leverantörer. Ska ni göra det för att höja matkänslan i butiken? Få in mer marginalkronor på en lokalproducerad produkt jämfört med en prispressad produkt? I rent marknadsföringssyfte? Eller vill ni helt enkelt bidra till att skapa arbetstillfällen på orten?

  6. Ta dig tid att lära känna leverantörerna, detta är ganska sällan ”dussinvaror”. Ta dig tiden att smaka på produkterna så du kan förmedla vad det är du säljer. Tänk också på att många av dessa leverantörer har relativt dålig marknadskompetens och brinner för sin produktion. Du kan med din erfarenhet på att vara proffs på att sälja hjälpa företagen genom att komma med tips och idéer. Viktigt är också att arbeta långsiktigt med leverantören, minst årsvis och planera gärna aktiviter utifrån matåret. Gör upp en plan för gemensamma uppföljningar och utvärderingar.

  7. Gör upp tydliga rutiner för hur beställningar skall ske! Order via telefon tar ofta lång tid för båda parter!

  8. Gör upp vad som förväntas kring kross, utgånget datum och svinn!

  9. Gör upp om distributions och leverans samt upplockning samt demo och rutiner kring detta!

  10. Ta er tid med företagen och lär känna varandra, besök helst företaget för att få en blick på verksamheten. Att få kännedom om produktionen skapar alltid en bättre kunskap om mat generellt vilket ni kan förmedla till era kunder. Och sist men inte minst – Ha kul för det kommer ni få om ni lyckas och följt denna lista!



2014-10-29: Logiskt med logistik.

Klicka för större bild

Vårt språk förändras över tid, för några år sedan pratade man om distribution av varor, numera pratar man om logistik när man menar samma sak.


Vad är då logistik? Ja enkelt uttryckt är det att flytta någonting från en plats till en annan. Logistik är egentligen mycket mer än transporter. Man kan tala om logistik inom t.ex. IT, tele, inköp, inom det militära eller inom familjen med hämtning och lämning av barn på skola, fritids och fotboll.


Saker behöver alltid transporteras och på något vis kostar alltid transport av varor pengar och belastar miljön. Det gäller att flytta saker för så liten kostnad som möjligt och så miljömässigt bra som möjligt.


 I ett enmans- eller tvåmansföretagär det extra viktigt att var och en gör rätt sak. Det är att producera sina produkter man skall leva av. Att eliminera ineffektivitet och kostnader som inte höjer värdet på varan innebär att konsumenten får mera för pengarna och/eller att det producerande företaget får bättre ekonomi.  


Inom Lokalproducerat i Väst har det sedan många år funnits önskemål om hjälp med att skapa en effektiv transportlösning för att våra producenter skall kunna sälja sina produkter till varandra, till restauranger och till dagligvarubutiker. Producenterna är experter på att tillverka sina varor och vet exakt hur de skall göra för att få bästa smak och konsistens på produkterna de skall sälja. Men det har sedan blivit problem med hur de ska få ut sina varor till kunderna, var och en har fått finna någon lösning för logistiken.


En sak som är nog så viktig är att inte transportkostnaden blir för hög. Det är dyrt att hantera små volymer, ett par kartonger kostar oftast lika mycket att skicka som en hel pall. Även när man distribuerar ut sina produkter själv, med den egna bilen kostar det en hel del om man räknar sin egen arbetstid i pengar och bilkostnaderna som alltid finns. Den egna tiden kan ju dessutom användas bättre åt att producera mera varor som ger intäkter till företaget.


Sedan några månader tillbaka har vi i Lokalproducerat i Väst tagit det här med logistiken på allvar och håller nu på att bygga upp ett system som kommer att kunna användas av alla som vill skicka varor, och som dessutom blir billigare och miljövänligare ju flera som utnyttjar det.


Det hela går ut på att vi skapar ett antal hubbar, inlämningsställen, fördelade över hela Västra Götaland, dit producenterna som finns runt omkring hubben kan lämna in sina varor för vidare leverans ut i hela Västra Götaland norra Småland och norra Halland. Alla hubbar har onsdag som den dag som varorna hämtas av åkeriet. Varorna går sedan ned till åkeriets terminal i Göteborg där varorna från de olika hubbarna plockas om och går tillsammans ut till kund. Om exempelvis en kund köper varor från 5 producenter som hör till olika hubbar så kommer ändå varorna till kunden på torsdag med samma leverans. Alla varor hanteras i obruten kylkedja. Åkeriet når så gott som alla orter i ovanstående område på torsdagen, det kan vara någon avlägsen ort som kan få sina varor på fredagen, aldrig längre leveranstid än 2 dagar och allra oftast på 1 dag. Åkeriet fördelar sedan kostnaden mellan producenterna och skickar ut faktura på detta. Vi har exempel på leveranser som blivit otroligt billiga när många producenter sålt till samma kund vid ett och samma tillfälle.


Förutom att det blir ekonomiskt och miljömässigt fördelaktigt så finns det flera fördelar med detta system. En mycket viktig aspekt är kundnyttan. Vi vet att kunderna tycker att det är bra om så mycket varor som möjligt kommer med samma leverans eftersom det tar tid om det kommer med flera bilar vid olika tillfällen. Många kunder planerar sina inköp efter hubbarna och väljer leverantörer därefter. Detta stärker producenternas konkurrenskraft och är samarbetsfrämjande.


Hubbarna fungerar också nätbyggande mellan producenterna. Man kan hjälpas åt med leveranser in till hubben och man kan hitta nya kunder, och möjligheter att få veta vart man kan sälja, genom de andra producenterna. Producenterna får en säker tillgång till marknaden eftersom åkeriet distribuerar över hela vårt område. Det finns även möjlighet att få leveranser vidare ut i landet från hubbarna via terminalen i Göteborg.


Arbetet går vidare med att söka lämpliga lägen för flera hubbar, troligen behöver vi 10 – 15 st för att få en bra täckning i regionen, det får inte upplevas som att man har för långt till sin närmaste hubb. Hittills har vi 3 stycken hubbar, den första startade vi i våras i Stora Levene på Adelsåsen, denna är mycket flitigt använd och producenterna runt denna är mycket nöjda med hur det fungerar. Hubb nr 2 finns i Uddevalla på Gröna Gårdar här var det ganska lugnt i början men efter sommaren har vi leveranser varje vecka även från detta ställe. Hubb nr 3 startade i somras på Skäftingsbacka gårdsslakteri utanför Borås. Samma sak här, det tog några veckor innan det kom igång, men nu börjar det gå en del varor även härifrån. Ytterligare 2 eller 3 beräknas vara klara att starta inom en ganska snar framtid.


Vem kan bli hubb, och var skall de finnas?


Lämplig för att vara hubb kan vara en producent som skickar ganska mycket varor själv och därmed slipper åka någon annanstans med sina produkter när de skall skickas. I de allra flesta fall behöver det finnas kylmöjligheter på hubben. Det behöver vara en ganska jämn spridning över regionen så att vi täcker upp hela Västra Götaland med hubbar på lämpliga avstånd.


På Lokalproducerat i Väst ser vi det här som ett erbjudande till våra producenter, inget vi tvingar in någon i, men som jag hoppas framgått av ovanstående så är det något vi tror kommer att bli riktigt bra när det är fullt utbyggt. Vi vet att det fungerar, och att både producenter och kunderna gillar det, där det är igång. Det här är en logisk lösning för logistiken!   



2014-10-13: Skål för mångfalden!

Klicka för större bild

Drycken är på frammarsch! Efter mikrobryggeriernas och bränneriernas intåg på livsmedelsscenen är det nu dags för de alkoholfria allternativens tur att ta plats! Att välja lokalt och svenskt till maten, både med och utan alkohol är nu en självklarhet både i hemmen och på restaurangerna.


Vi flera tillfällen den senaste tiden har just de lokala, alkoholfria allternativen till tysk öl och franska viner lyfts fram. Under hösten har bland annat Claes Wernerson, QMM (Qvänum Mat & Malt) bjudit in till en dryckesprovning på Thörnströms Privata Rum i Göteborg. Provningen är en del i projektet ”Svenska drycker och Matlandet”, med syftet att medvetandegöra och sälja in svenska drycker till restauranger och offentlighet.


Det bjöds på en femrätters-måltid med över 15 svenskproducerade drycker till, allt från mjölk och äppelmust till saft och brännvin. Förutom att skapa nya spännande smakkombinationer och smakupplevelser så visade denna satsning också på den stora variationen och utbudet bland dryckerna, inte minst från Västra Götalandsregionen. Variationen gör det extra spännande då man går på jakt efter nya skatter att hälla i glasen, både med och utan alkohol.


Samma känsla av nya möjligheter och område att upptäcka och njuta av skapades på Höstmarkanden vid domkyrkan i Göteborg en helg i slutet av september. Här stod fyra dryckesproducenter sida vid sida och alla sålde bra. Äppelmust av olika sorter, nektar i olika smaker såldes till entusiastiska göteborgare. En personlig favorit för alla att finna.


I arbetet med att få in fler lokala produkter i menyerna på Göteborgs krogar har den alkoholfria drycken fått mer och mer uppmärksamhet. Många krogar erbjuder numera alkoholfria dryckesmenyer så variationen av drycker måste vara stor för att hitta rätt smakkombinationer.


 


Med det nyvaknande intresset för drycken och då framför allt den alkoholfria drycken, kan de lokala produkterna nu konkurrera med produkter från när och fjärran. Det roliga är också att den svenska eller Västsvenska drycken ofta är långt mer unik, spännande och ovanlig än det mesta i importerad väg. De lokala dryckerna är här för att stanna och tillsammans ser vi till att de blir ett självklart val till varje måltid, både i vardagsrummen, hemma köken och i de tjusiga lokalerna!



2014-09-29: Jag funderar på vart sommaren tog vägen.

Klicka för större bild

Jag sitter nu med lite administration runt det arbete som skett under sensommaren. Administrationen kanske inte den roligaste delen av arbetet på Lokalproducerat i Väst, men det jag slås av när jag ska utvärdera, sammanställa och rapportera vad som skett ser jag ett ord som återkommer hela tiden. Samarbete.


 


Samarbetet mellan producenterna på hubben i Stora Levene. Vi ser att det går att få ner kostnaderna för logistik och höja servicenivån mot slutkunderna. Det är där man har haft längst tid på sig att hitta sätt att samarbeta. Nu har vi också fler hubbar på gång. Hubben har i sin tur också underlättat för den yngre generationen kockar i Göteborg att samarbeta runt nya produkter. Man kan tydligt se en utveckling och fördjupning av samarbetet mellan kockarna. Detta möjliggör en enklare kommunikation mellan mindre aktörer och producenter. Det blir lättare att göra affärer. Det blir samarbete från två håll.


 


Samarbetet mellan producenterna på mässor och övriga arrangemang. En trevlig kollegial stämning som utstrålar glädje, äkthet och kvalitet och lockar besökare att stanna längre, samt skapar ett ökat intresse för vad ni producerar. Detta samarbete är en av drivkrafterna till MATFEST. Där hela regionen gör något tillsammans, detta är i alla fall min fulla övertygelse.


 


Samarbetet mellan producenter och kockar har också lett fram till ett antal nya produkter under året. Flera av dessa samarbeten har använt sig av tävlingen MATVERK som en del av marknadsföringen. Det är häftigt att se vad dessa möten gjort för både affärer och produktutveckling.


 


Kanske den snyggaste delen av samarbetet är de 20 talet producentfilmer som gjorts under hösten. Tack för dem. Jag har aldrig haft det så enkelt som nu när jag vill presentera själen i era företag. Nu finns ni med i telefonen eller på datorn hela tiden. Helt perfekt.


 


Vi har också försökt att skapa nya samarbeten. Under sensommaren och hösten har vi genomfört GASTRONOMISKA SAMTAL. Det går ut på att man bjuder i en grupp personer som får ett givet tema att diskutera runt. Höstens tema har varit: Lokal mat i offentlig upphandling och Lokal mat som pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen.


Om detta leder till nya samarbeten får framtiden utvisa.


 


Tack för en riktigt givande sensommar och jag har redan fått skrapa bilen fri från frost.



2014-09-24: När börjar festen?

Klicka för större bild

Vad är det som gör en riktigt bra fest?


Goda vänner, god mat, spännande möten och nya kontakter, en känsla av samhörighet och glädje såklart. Så kanske är det ingen tillfällighet att vi nu står inför MATFEST i Västra Götaland. Genom att vi tillsammans visar upp glädjen, passionen och kärleken till maten kan vi sprida vårt budskap, vår manifestation för lokal mat. Nyckeln i detta är att vi gör det tillsammans. Att vara en god kollega, en ambassadör, inte bara för de egna produkterna, utan för grannens. Att hjälpas åt att lyfta varandra och se varandra som kollegor kommer stärka oss alla i alla sammanhang. Vi kan på detta sätt guida konsumenter till mer bra, lokal mat och öka efterfrågan i alla led.


I mitt arbete med MATFEST i Västra Götaland har jag många gånger sett lite magi när producenter träffas för första gången och inser styrkan i ett kraftfullt kontaktnät med fler beröringspunkter. Det är något som vi på Lokalproducerat i Väst verkligen försöker jobba för i de aktiviteter vi är delaktiga i. Så ta upp kartan och kolla vilka som är dina närmaste ”grannar”. Lyft luren och kolla vad de gör under MATFEST och ge varandra en hjälpande hand. Ta reda på vad man kan göra för gemensam satsning i matföreningar, delregioner, branscher och mellan producenter och låt Matfesten börja!


Vår förhoppning är att vi alla kan göra det lite festligare varje dag med maten, samhörigheten och glädjen i centrum.



2014-09-22: Att ta ställning

Klicka för större bild
Det är dags att ta ställning, att visa var vi står. Lokalproducerat i Väst står på Västra Götalands producenters sida och det ska vi bli tydligare med. Vårt arbete ska styras utifrån det behov som finns hos företagare i vårt nätverk. Därför är det som är viktigt för er viktigt för oss. Vi vill vara med att skapa debatt och ta ställning för er producenter och för att Västra Götaland ska vara det ledande länet för lokal mat.

Från och med idag och varje vecka under hösten kommer vi att publicera en ny artikel på vår hemsida där vi kommer ta upp och beröra viktiga, intressanta och brännande ämnen. Vi hoppas att detta ska hjälpa till att sätta fokus på de problem och utmaningar som ni står inför dagligen. Vi hoppas också att detta ska göra vår hemsida med attraktiv för dig som producent att besöka, både för information och debatt.

Under hösten kommer vi skriva om certifiering, samverkan, skyldigheter och möjligheter genom ämnen och frågor som berör er producenter i er vardag antingen som just livsmedelsproducent eller som företagare. Vi ska bidra till debatt och till konstruktiva lösningar.

Lokalproducerat i Väst jobbar för livsmedelsproducenterna i Västra Götalands län och vi vill höja rösten för er också! Vad tycker du att vi ska skriva om, vad brinner du för eller tycker du att vi missat något område. Maila dina ämnesförslag till oss och få oss att ta ställning för er, för produktionen och för LPIVs nätverket. Det är dags att synas, det är dags att höras och det är dags att ta ställning!


2014-06-04: Västra Gastronomiska Akademin Vänförening expanderar i Skaraborg.


Västra Gastronomiska Akademin Vänförening är en ideell förening med syfte att stödja Västra Gastronomiska Akademins verksamhet. Föreningen skall inom sig samla en bred krets av aktiva människor med gastronomi som gemensamt intresse, beredda att arbeta för höjande av den gastronomiska nivån i västra Sverige. Medlemmar skall erbjudas möjlighet att fördjupa sina kunskaper inom det gastronomiska området.


Föreningen stöttar Akademin genom att bland annat medverka i deras symposium och diplomutdelningar.


För medlemmarna har vi en stor programverksamhet. Under 2013 ordnade vi t.ex. ett antal workshops, bl.a. potatis med Dan Berntsson, lax med Sven Håkansson, kål med Pelle Danielsson och korv med Patrik Johansson. Vi besökte också intressanta restauranger, t.ex. Wasa Allé. Vi var också med på Passion för Mat och WACS Nordisk Kongress.


Vi gör även utflykter runt om i Västsverige men huvuddelen av vår programverksamhet har hittills varit i Göteborgsregionen. Då våra medlemmar är spridda över ett större område vill vi gärna försöka få till en spridning runt om i regionen.


Då vi nu har en vice Ordförande, Ove Rydberg, från Götene och även i år fått in Marie Dahl från Skövde och Tore Eriksson från Götene i styrelsen så känner vi att det nu är dags att skapa undergruppen VANF – Skaraborg, som från hösten kommer att anordna programverksamhet i Skaraborg. Akademins Preses, Stefan Grynge kommer också från Skaraborg och det kommer säkert att märkas av.


Det officiella startandet av VANF – Skaraborg kommer att ske i samband med Mönethorps Vinfest 2014-06-14 och sedan kommer det att hållas ett uppstartsmöte i Götene onsdagen den 24 september kl. 18:00.


Vi hoppas att detta kommer att locka många nya mat intresserade Skaraborgare att gå med i föreningen!


Västra Gastronomiska Akademin Vänförening
Tommy Bergstrand – Ordförande, Ove Rydberg – vice Ordförande.


För mer information:
http://www.vgak.info/vanf
http://www.vgak.info

 
Nyheter